Kisuriskåtan - Niak.

(Platån 400 m öster om kåtan - Mynningen på Sierggavagge).

Om man fortsätter stigen från Kisuriskåtan mot Niak österut. Lämpligtvis startar man vid den plats på platån där den kommer upp ur den lilla svackan med den lilla bäcken och åter sammanstrålar med den alternativa stig som går i kanten på platån med de fina lägerplatserna. Just här är den knappt skönjbar men blir tydligare omkring 50 meter i färdriktningen. Stigen går i nästan rakt östlig riktning mot ett stort flyttblock som ligger drygt 1 km bort vid Niakjåggåsj. Den passerar till en början genom en tre meter bred korridor i ett smärre vide- och risbuskage och är just här mycket tydlig.

Fortsättningsvis öppnar sig hedplatån igen ett par hundra meter och man kommer till en jåkk som går parallellt med Niakjåggåsj. Den här jåkken är tämligen stor men finns inte på kartan och den kan vålla problem vid regn och snösmältning, eftersom den börjar i ett par stora vattensamlingar som ligger på 850 metersnivån på Kisuris sluttning. Dessa vattensamlingar tycks matas med vatten dels ur de stora snöfälten högre upp och dels ur utspridda sankmarker i videsluttningen däremellan.

Stigen leder rakt ned på ett naturligt vadställe som om allt är normalt inte vållar några problem. På andra sidan jåkken är stigen otydligare men är möjlig att hitta och följa. Den leder fram till en trattformad öppning i ett större videsnår men passerar detta genom en korridor. I den östra änden på denna korridor finns det en liten bäck. Bäckens stränder är sanka men det finns ingen fara för att plurra. Det går även bra att hoppa över bäcken den är omkring 1 meter bred.

Därefter är det knappt ett par hundra meter fram till den på kartan angivna västra armen på Niakjåggåsj. Stigen leder även vid denna jåkk rakt fram till det rimligaste vadstället, som normalt inte är djupt. Jåkken har heller ingen högre strömhastighet här eftersom det är ganska nära mynningen. Vattendjup och strömhastighet kan variera med väder och tider på dygnet men troligtvis är den sällan något större vadarproblem. Normalvattendjupet brukar ligga mellan 15-25 cm.

Då har man nu tagit sig ut på den ö som enligt kartan omges av Niakjåggåsj bägge armar och har ett par hundra meter i svagt uppförslut fram till det stora flyttblocket. Detta flyttblock har en nästan kubisk form med 5 meters sidor. På toppen har någon omtänksam person byggt ett röse. Här finner man att stigen delar sig i två stigar igen. Den ena stigen följer den östliga stranden och kommer efter cirka 200 meter att passera ett nöjligt vadställe över sammanflödet av Niakjåggåsj och Souttasjåhkå, varvid den senare viker av längs stranden av Niakjåggåsj och efter ett par kilometer sammanstrålar med den andra stigen i den södra delen av ön.

Eftersom tanken är att följa stigen in mot Routesvagge, så är det naturligare valet att följa den tyvärr något otydligare stigen som leder söder ut uppför en sluttning parallellt med den västra fåran av Niakjåggåsj. Då man kommit över det första krönet ser man att stigen leder ned i en sänka med en myr i östra delen och sedan upp mot toppen av en gammal ändmorän som blivit kvar efter någon numera bortsmulten glaciär eller kanske rentav är en lämning efter inlandsisen. Väl uppkommen på denna ändmorän ser man att den går som en ring runt en svacka. Utsikten här uppifrån ändmoränen är vidsträckt, man ser dels in i Routesvagge söderut, bort över Niakskaite österut och längs Sjnjuftjutisjåhkå västerut. Man följer moränen runt ett halvt varv i öst- sydöstlig riktning och finner när man gått runt en naturlig nedfart längs en smal moränrygg till en hedartad platå. Åt öster mot är den bevuxen med gräs och är torr. Men åt väster är den sank. Stigen går kant i kant med sankmarken mot en smärre höjdsträckning i söder som ligger som ett trappsteg tvär över hela ön i öst-västlig riktning. Det är ungefär här 800 meters kurvan på kartan ritats in. Uppe på den här höjdsträckningen där berget går i dagen viker stigen åt sydväst ca 10 meter ovanför den östliga fåran av Niakjåggåsj. För att efter drygt hundra meter sammanstråla med den stig som följde jåkkstranden.

Stigen blir nu väldigt tydlig och här och var förekommer det rösen fortsätter nu på 800 metersnivån längs den östra Niakjåggåsj, hela tiden stigande uppåt till en platå som utgör kilen i den södra delen av den på kartan inritade ön. Ungefär på den punkt där Niakjåggåsj skall dela si enligt kartan befinner man sig i verkligheten ca 10 meter ovanför den östra Niakjåggåsjarmen alltmedan den västra armen gör en sväng västerut igen ca 15 meter från platåkanten och försvinner upp och förenas med jåkken från Kisuris östra sluttning på andra sidan en längs Niakjåggåsj gående moränrygg. Stigen leder fram till den östra sidan av denna moränrygg och följer denna fram till den jåkk vars södra fåra (enligt ovan) och enligt kartan mynnar i Niakjåggåsj. Detta vad kan vålla problem om den vadas på fel ställe eller vid regn och hög vattenföring. Botten är stenig, vattnet grumligt och strömfåran brant. Alldeles vid mynningen är det vanligaste stället och dit leder stigen. Bangar man för det vadet, kan man pröva ett annat femtio meter högre upp eller alternativt ta sig upp till de permanenta snölegorna under Kisuris topp där jåkken börjar, men då måste man även passera den arm som blir Niakjåggåsjs västra arm enligt kartan.

När man tagits över den här tvärjåkken följer fortsättningen av stigen till en början västra stranden av den älvliknande Niakjåggåsj och viker sedan av in mot branten på Kisuris Sydöstkam. Den passerar över en gräsäng och kommer i södra änden på denna äng fram till en liten bäck som följer en liten höjdsträckning. På andra sidan höjdsträckningen ligger en 1 km lång vattensjuk starrmyr. Stigen leder rakt ut i myren. Har man kikare kan man försöka se över myren var den kommer upp på land igen på andra sidan, annars är det bara att klafsa rätt ut i myren se var man sätter fötterna och navigera så gott det går mellan videholmarna och gungflyna som ligger här och var i myren. Ett par djupa men inte breda vattendrag passeras mitt ute på myren. Håller man bara riktningen något sånär ser man stigen i god tid på andra sidan av myren och kan navigera sig dit lämpligaste väg. En stenig höjdsträckning markerar slutet på myren. Man passerar över denna och kommer fram till Niakjåggåsj strandbrink cirka 10 meter ovanför vattendraget. Stigen är här ca 1 meter bred och vältrampad. Den gör ett par svängar på kanten av strandbrinken och kommer efter ytterligare en dryg kilometer fram till en mycket hög nästan konformig gräsbevuxen kulle som den passerar på kullens östra sida. Mitt för kullen kommer man ut på en stor gräsäng. På höger sida ser man den östra mynningen på Sierggavagge och tvärs över Niakjåggåsj på vänster sida ser man mynningen på Niakvagge.

Gräsängen som är omkring 1 km i diameter är en enda stor tältplats. Där man kan hitta lämpliga platser att slå upp ett tält i stort sett överallt. Nedanför den konformiga kullen finns det en fin badplats, om man föredrar isvatten, i Niakjåggåsj. Till vattendelaren i Sierggavagge är det drygt 2 km om man är intresserad av att göra en utflykt dit på kvällen. Vill man lägga tältet mer vindskyddat finns det möjlighet att söka sig närmare Kisuris Sydöstkam alternativt förbi Sierggavagges mynning och lägga tältet mellan ett par kullar där. Man får då även passerar över Lulep Sierggajåggåsj som normalt är en liten jåkk med låg vattenföring. Man befinner sig nu och har vandrat omkring 19 km från Kisurisstugorna.